Har ditt företag beställt porträtt och produktbilder av en frilansfotograf får du inte automatiskt låta tidningar använda dem. Det avgör avtalet med fotografen. Har du köpt rätten att använda bilderna själv, men inte rätten att låta andra använda dem, får du inte lägga ut dem som pressbilder.
Avtalet med fotografen avgör om du får lämna ut bilderna
Ta fram avtalet, offerten eller mejlet där ni kom överens om uppdraget. Leta efter vad det säger om fyra saker:
- Vem som får använda bilderna. Står det bara ert företag behöver du mer än så. Pressbilder är till för att redaktionerna ska använda dem.
- Till vad. Pressbilder gäller normalt redaktionell användning i dagstidningar, tidskrifter och deras sajter. Annonser och marknadsföring ingår normalt inte.
- Hur länge. En tidsgräns i avtalet gäller också pressbilderna.
- Hur mycket. Omfattningen, till exempel vilka bilder och vilka kanaler, ska framgå.
Regeln står i 28 § upphovsrättslagen: ”Om ej annat avtalats, äger den till vilken upphovsrätt överlåtits icke ändra verket samt ej heller överlåta rätten vidare.” Utan en sådan överenskommelse får du varken ändra bilderna eller föra rätten vidare till en tidning.
Reglerna gäller oavsett om bilden räknas som ett konstnärligt fotografiskt verk eller som en enkel fotografisk bild.
Saknas rätten i avtalet ber du fotografen om ett skriftligt tillägg som uttryckligen tillåter att ni lämnar ut bilderna till medier för redaktionell användning. Räkna med att fotografen kan vilja ha betalt för den utökade rätten.
Enligt 27 § får fotografen varken använda eller låta andra använda en beställd porträttbild utan tillstånd av beställaren. Regeln ger dig ingen rätt att lämna ut porträttet till medier, den frågan avgörs fortfarande av avtalet.
Så skriver du villkoren för hur medierna får använda dina pressbilder
En pressbild är inte fri att använda till vad som helst. I ett svar från den 2 september 2013 skrev Svenska Fotografers Förbunds jurist: ”Avsikten är alltså aldrig att en pressbild ska kunna användas av alla för samtliga syften bara för att fotografiet benämns pressbild.” Enligt juristen måste det också finnas en tydlig koppling mellan användningen och den som lämnat ut bilden. Ett porträtt av din ekonomichef får användas när tidningen skriver om ert företag, inte för att illustrera en artikel om något helt annat.
På regeringens sida med pressbilder står:
”Pressbilder får användas fritt för redaktionella ändamål, men får inte ändras utan Regeringskansliets tillstånd och inte användas på ett sätt som kan vara kränkande för upphovsmannen. Pressbilder får inte användas kommersiellt. Uppge alltid fotografens namn och Regeringskansliet vid publicering.”
Regeringskansliets villkor täcker fem saker: vad bilderna får användas till, att de inte får ändras, att de inte får användas på ett sätt som kan vara kränkande för upphovsmannen, att de inte får användas kommersiellt och vems namn som ska stå med. Skriv ditt eget villkor på samma sätt, med ert företagsnamn i stället för Regeringskansliets, och lägg till en tidsgräns om avtalet med fotografen har en.
Fotografens namn bör stå vid varje bild
Upphovsrättslagen säger i 3 § att upphovsmannen ”skall angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver” när exemplar av ett verk framställs eller verket görs tillgängligt för allmänheten. Samma paragraf förbjuder ändringar som kränker fotografens konstnärliga anseende eller egenart, och att bilden visas i en form eller ett sammanhang som kränker det anseendet eller den egenarten.
Skriv namnet där redaktionen inte kan missa det: direkt under varje bild i pressrummet, i bildtexten som följer med nedladdningen, till exempel ”Foto: Anna Andersson”, och i villkoret, som en uppmaning att uppge fotografens namn vid publicering.
Fråga fotografen hur namnet ska skrivas och om firmanamnet ska stå med.
Redaktionen behöver originalfilen och ett begripligt filnamn
Be fotografen om originalfilerna i full storlek. En bild som redan skalats ned för er egen sajt räcker sällan för en tidning som vill använda den stort eller i tryck. Har du inga särskilda krav från en redaktion, lägg ut den största filen du har fått.
Ge varje fil ett namn som säger vad den visar, till exempel personens namn och titel eller produktens namn, gärna med fotografens efternamn sist. Ett filnamn som ”IMG_4821.jpg” tvingar redaktionen att gissa.
Skriv en kort bildtext till varje bild: vem eller vad som syns, personens titel och fotografens namn.
Pressmeddelandet ska länka till bilderna och namnge fotografen
Samla bilderna på ett ställe där journalister hittar dem, med villkoret och fotografens namn synliga vid bilderna. Ett eget nyhetsrum på Presscentral samlar pressmeddelanden och kontaktuppgifter på en sida.
Länka till bilderna i själva pressmeddelandet, eller bifoga dem, och ange fotografen där också. Pressportal har en genomgång av hur du skriver ett pressmeddelande som blir läst, med bilderna som en del av materialet redaktionen behöver.
Fem vanliga misstag när du lägger ut pressbilder
- Att utgå från att betalda bilder är fria. Du har betalat för den rätt avtalet beskriver, inte för mer.
- Att kalla bilderna pressbilder och tro att det räcker. Ordet ger ingen rätt i sig. Villkoret och avtalet gör det.
- Att glömma fotografens namn. God sed är att namnet står med både i ert eget pressrum och när medierna publicerar, om inte fotografen har avstått från det för en begränsad användning.
- Att lägga ut en beskuren eller retuscherad version utan att fråga. Utan avtal om det får ni inte ändra bilderna.
- Att ge medierna friare villkor än ni själva har.
Är avtalet otydligt om vem som får använda bilderna, till vad, hur länge eller i vilken omfattning, fråga fotografen innan bilderna läggs ut.
Senast faktagranskad: 10 oktober 2026